Löshoppning

Som utlovat - en rapport från dagens övning.
Vi kunde idag bygga upp hindrena på en alldeles nysladdad bana, tack Micke!

Ett nytt inslag inledde passet. Ingrid från Stuteri Sting var här och hon hade tagit med sig sin cobhingst Twynmelyn Replica. Han behöver komma ut och se världen lite, och då passar det ju bra att lära sig att löshoppa samtidigt. Det var inga problem. Han förstod upplägget direkt. Följ spåret och hoppa över pinnarna. Han fick hoppa med både hjälphinder och oxer.

Näste man var Alex. Han var laddad inför uppgiften! Lite småbusig och med spirande vårkänslor i kroppen tror jag... Hur som helst så snubblade han till över hjälphindret en gång i början, och det var en ny upplevelse. Bommarna ramlar i marken. Inte kul. Det orsakade en tillfällig svacka hos den hittills så morske unge mannen, men efter lite övertalning var han tillbaka i hetluften, flygandes över oxern :-) . Som vi brukar säga, bättre att få ett litet bakslag nu än två veckor innan ett treårstest!

Idag var ju underlaget utan anmärkning och då var det dags att rasta av den gula ungmön lite. Vanilla alltså. Och visst - hon gör som hon ska, följer spåret och tar sig över de små hindrena... Men stilen, oj oj oj. Idag visade hon verkligen att det är en gänglig tonårskropp som är i gungning. Och det här med galoppen som jag har nämnt förut. Den får vi nog ta och fortsätta att utveckla...

Vanilla i en härlig jämfota-galopp.

Vanilla över hjälphindret, än så länge har hon inte trasslat in sig.

Ni kanske tycker att jag gör lite dålig reklam för min egen uppfödning, jag menar, inte så smickrande galoppbild kanske... Men, var inte oroliga, jag vet att den här lilla ankungen kommer att växa upp och bli en sådan vacker svan, så jag bjuder på det! Hon är och har ju alltid varit min guldklimp - jämfotagalopp eller ej! Allt är dock inte illa, kolla den här kurvtagningen:

Vanilla i storstilad trav runt hörnan.

Sedan var det självklart Curres tur. What a man! Jag blir bara mer och mer förälskad i den här ponnyn. Han imponerar verkligen på mig med sina rörliga gångarter. Så roligt att få se honom på ett underlag som bär. Idag visade han prov på en mycket balanserad och luftig galopp. Ja, det är bara att vänja sig. Det här kommer jag att tjata mer om. Vi kunde också gå vidare med att lägga till hjälphinder och oxer. Fungerade utan problem.

Så här tar man sig an ett hjälphinder.

Oxer - no problem.

Två stycken kvar. Caramis och Looki. De fick båda hoppa studs. Looki skötte sig bra och tog t o m ett extravarv när vi egentligen var klara. Caramis tyckte nog själv att hon hade förtjänat vila eftersom hon tävlade igår, men se så fungerar det inte längre. Nu är vi inne på något som jag har döpt till "operation förbättra flåset", och nog fick hon flåsa på idag! Caramis bjöd även på dagens mest oväntade språng. Hon vände in på mitten av ridbanan, gjorde en volt tillbaka och hoppade över plastbandet ut tillbaka i fållan. Ja, se ponnyer, men språnget i sig var det inget fel på.

Dagens övningar gick helt ok. Men det var inga tiopoängare... Vi hade lite ponnyer som snurrade runt i mitten och tog fel väg mm. Som tur var hade vi planerat in en välbehövlig fika efteråt så att vi kunde hämta andan. Tack för goda hembakta bullar Nathalie!

Efter fikat tog jag ut Hera och red hemma på ridbanan. Så skönt att inte behöva koppla släpet och åka iväg. Avslutningsvis pysslade jag lite med min ponny-prinsessa (Samantha). Hela tiden var vi noggrant övervakade av Ophra som inte kunde äta av sitt hösilage så länge jag höll på. "Vad gör du med MIN ponny?" "Du tänker väl inte gå iväg med henne?!" Drak-Ophra brukar jag kalla henne... inte för inte!