Fölsjuk

Hera rund och go om magen uppe på betet för nån vecka sen... Men jag börjar misstänka att den endast är fylld med gräs.

Nu har det gått ett helt år. Ett helt år sedan vi seminerade Hera. I mina papper har jag skrivit AI (artificiell insemination) 24/5 och 27/5. Dräktighet konstaterad 10/6 samt återigen 1/7. Antal föl? Noll... 

Ingenting under tiden efter dräktighetsundersökningarna har tytt på att det skulle vara problem, men det märker man å andra sidan inte alltid. Jag har läst om folk som har hittat fölfoster i hagen hos ett antal dräktiga ston och det har inte gått att se vilket av stona det var som kastat. Inga blodspår, ingenting.

Under våren när de andra stona här hemma började brunsta (tokbrunsta med kissfontäner åt alla möjliga håll) så var Hera helt ointresserad. Och hon brukar gladeligen vara med i kaskadkissandet annars! Det tyckte jag var ett bra tecken då på att allt var som det skulle. Men inte vet jag. Hon kanske har fått någon hormonell rubbning av en eventuell kastning som gjorde att hon inte visade brunst och ändå inte var dräktig?!?! Tankarna går i olika banor.

Vi har haft ett sto här som gick över 360 dygn innan hon fölade. 362 eller 363 tror jag att det var. Men Hera har ju nu passerat 365 och det finns inga tydliga tecken. Hon är rund om magen - men den hänger inte superlångt ner, så det skulle kunna vara en massa mat bara. Juvret är inte helt tomt, men det händer liksom inget med det. Det är väl ungefär så mycket i det som det även kan vara om stoet bara är överviktigt. Ja, ni hör ju själva. Det mest troliga är att jag inte får något föl. :-(

Jag ska såklart åka och kolla henne. Men man vill ju vänta tills allt hopp är ute. Det är inte så kul att åka iväg bara för att upptäcka att hon är dräktig och då få ångest över att man har kört transport med ett högdräktigt sto i onödan. Jag tror dock att jag har bestämt mig för att åka på måndag om jag inte har fått några tecken innan dess. Det får bli ett nytt försök - det här fölet skulle ju bli mitt drömföl ;-)

Jag tycker verkligen mycket om alla mina hästar, men det finns ju alltid de som betyder extra mycket. Hera är min nummer 1. Det har hon alltid varit sen den dag hon satte sin första hov i mitt ägarskap! Och av alla mina ponnysar som jag någonsin haft så är IM Claudius min absoluta ögonsten. Det är ingen hemlighet och alla som känner mig kan lätt rabbla upp att detta är mina favoriter! Förstå vilken glädje jag kände över den här avkomman! Just nu är jag rätt bitter... morr, morr.

MEN jag ska villigt erkänna att det finns värre öden. Som varje år, så är det minst någon i ens bekantskapskrets som har mist sitt sto eller föl före, under eller strax efter födseln. Det är mycket värre och mina tankar går till er. Det här är ju faktiskt mest irriterande. Helt klart lättare att leva med!

En gladare nyhet är att IM Claudius första föl 2014 är fött! Det blev en brun hingst undan stoet Axxas Jackie (e Valdo RP 150). Jätteroligt och stort grattis till ägare/uppfödare Caroline Berggren!

En ny liten stjärna!

IM Claudius har även påbörjat arbetet med att producera nästa års fölårgång. Två ston är seminerade och nu får vi vänta dryga två veckor innan vi vet om det har tagit sig. Allt har sett bra ut. Sperman håller god kvalitet tycker de på seminstationen. Första sto ut blev EG Mary Douglas ("Juni") som jag skrev om här i bloggen för nån vecka sen. Det andra stoet är faktiskt hemmaproducerade Högås Bittersweet Melody, aka Grynet! Hon fördriver sin tillvaro på stuteri Design hos Sanna Ottosson som glädjande nog valde att betäcka henne med IM Claudius. Det tror jag kommer passa perfekt. Så håll nu tummarna!