torsdag 28 februari 2013

Heras hingstlista

Hera med dottern Högås Hebe sommaren 2007

Nu börjar avelstankarna snurra i huvudet. De är omöjliga att stoppa - oavsett om man ska betäcka eller ej så  börjar hjärnan fundera ut lämpliga kombinationer mellan sto och hingst. Det är så himla spännande och det känns nästan lite pirrigt när man tänker på alla fina avkommor som man skulle vilja göra verklighet av.

Ett sto som har en lång önskelista med möjliga kavaljerer är Hera. OjojOJ så sugen jag är på att få se en Hera-unge födas och växa upp. Hennes förstfödda och hittills enda avkomma togs ju tyvärr ifrån oss alltför tidigt. Om Hera själv fick säga vad hon tyckte så tror jag att det skulle kunna bli första bästa - hon är ganska självgod och räknar nog med att generna från henne själv ska utkonkurrera allt motstånd, så valet av man är av underordnad betydelse, hehe. Men nu är det ju som tur är upp till hennes stolta matte att drömma om lämplig partner och jag tänkte dela med mig av tankegångarna.

Hera - my beautiful black!

Överst på listan står vår hemmastationerade hingst IM Claudius RP 178. I största laget kanske man kan tycka, han är ju ändå d-ponny, om än långt från maxad. Tjaa, vad ska man säga - jag är beredd att chansa när det gäller den här kombinationen. Hera är liten och jag tror inte att hon nedärver sig stort, hennes mamma var också liten. Claudius nedärver sig nog ganska jämnt och då finns det en stor chans att avkomman faktiskt slutar som stor/maxad d-ponny, och det är ju precis det jag vill ha!

Både Hera och Claudius tillhör mina absoluta favoriter när det kommer till ridningen. Båda är mjuka och följsamma, de är rörliga och spänstiga med lite "gummi-känsla". Hera är tok-modig och hoppar allt. Claudius är kanske lite försiktigare men teknisk och välhoppande. Jag tror att en avkomma efter dem skulle bli ren och skär ridglädje! :-)

IM Claudius provar att hoppa vattenmatta som fyraåring.

Som god tvåa och som ger mig stor "måste-ha-känsla" kommer Dimmans Eros RNF 182 (klicka på namnet för att komma till hans egen hemsida). En fullkomligt ljuvlig New Forest hingst som jag bara avgudar! Vi har träffat honom ute på tävling och han är så cool! Och har denna gosse meriter eller? Det är nog lättare att räkna upp vad han inte har gjort. Han har bland annat representerat Sverige på Nordiska Mästerskapen i hoppning där han har tagit guld individuellt och silver i lag. Han har startat SM i både hoppning och fälttävlan ett flertal gånger. Han har flera segrar upp till och med MSV A (120 cm) i hoppning.

Jag tycker att det är en fantastiskt fin hingst med mycket ponnykaraktär, både till utseendet och till temperamentet. Jag tror att han skulle matcha Hera superfint och att avkomman skulle få en perfekt kombination av ädelhet och massa.

Dimmans Eros RNF 182. Foto/copyright: Helena Grübb.

Dimmans Eros RNF 182. Foto/Copyright: Helena Grübb.

Om ni vill läsa mer om Dimmans Eros och hans uppfödare Dimmans Stuteri så kan du klicka här >>>
Om ni vill se Dimmans Eros i rörelse så kolla här: 




En annan hingst som jag hjärtans gärna skulle vilja använda till Hera är Coelenhage´s Prins Thatch RP 151. Jag har två avkommor efter honom som är födda 2011 och han är även pappa till Knatte som är en av våra utbildningsponnysar. Vi hade "Prinsen" här på försäljning och det är verkligen en underbar individ. Sååå snäll och god samtidigt som han är så BRA! Både gångarter och hoppförmåga är av absoluta toppkvalitet enligt mig.

C Prins Thatch RP 151 är en ridponnyhingst av det mindre slaget, 134 cm närmare bestämt, och han har lämnat bra d-ponnystorlek på sina avkommor med större ston.

Här är några bilder på vackra C Prins Thatch RP 151 som vi har tagit under tiden han var hos oss.

 Prinsen busar i hagen.

 Prinsen och jag myser i snön.

Tilde och Prinsen tränar hoppning hemma på ridbanan.

Det är min topp-tre-lista när det gäller hingstönskningar till Hera. Men det finns såklart fler... Nu blev det här inlägget lååångt nog som det är så fortsättningen på listan får bli nästa gång. Måste gå ut och rida nu! :-)



tisdag 26 februari 2013

Pusskalas!


 Gurra med sina nya polare.

Idag har Louise och lilla Gustav varit här och hälsat på. Louise är matte till Bab-San som övervintrar här hos oss och som är dräktig och ska föla i början av juni. Hon är även matte och uppfödare till Joule som är född här på Högås.  Läs om när Joule var föl här >>>

Gustav är inte fyllda två år än, men redan en riktig hästkarl. Han har både klappat, pussat och myst med Joule och Perfa. Det klickade mellan dem direkt!


 Joule och Perfa kollar in Gurrans fina halsduk.

Mysigt att klappa på Joules mjuka mule!

På eftermiddagen dök Karro upp igen. Veckan vid havet i solen är slut - åter till läxor, kyla och hästar. Hon verkade ganska nöjd med det får jag säga :-). Vi körde till ridhuset med Curre och Ken. Hoppade några små hinder och det fungerade bra. Det var två andra hästar i ridhuset och Ken tyckte att de var ganska spännande, han lät en del, men han sköter sig bra och ridningen fungerar fint.

Lite mer oroad blev jag dock när jag kom hem och läste på tidningen Ridsports hemsida att Vetlandaortens RF har fått kvarka och anläggningen är stängd. Det är mindre än en månad kvar till bruksprovet som ska genomföras där... Eller, så blir det nog inte nu?! Shit. Ken är ju anmäld. Hur långt bort kommer vi bli tvungna att åka? Uppdatering i ämnet kommer!






måndag 25 februari 2013

Tankar om ridponnyavel del III

Egentligen hade jag börjat förbereda ett annat inlägg som går under detta tema, men så läste jag senaste numret av tidningen Show Jumping till frukost och det gav upphov till ytterligare tankar som jag vill skriva om först. Here goes:



Tidningen Show Jumping är Hopphästklubbens egen tidning och handlar i grova drag om avel med sikte på internationell hoppsport. I tidningen skriver Peter Ljungkrantz återkommande avelskrönikor som till största delen handlar om svensk hopphästavel ur olika synvinklar. Jag brukar alltid läsa det han skriver och den här gången tyckte jag att det var mycket av det han uttryckte som går att applicera på svensk ridponnyavel. Han inleder så här:

"Klimatet blir tuffare och tuffare för uppfödarna i Sverige. Kostnaderna bara ökar samtidigt som intresset för de svenskfödda hästarna tycks minska."

Amen to that! Jag tror att de flesta som arbetar med att sälja hästar eller ponnyer känner av den stiltje som råder på marknaden just nu. Peter fortsätter sin krönika med att konstatera att köparna inte orkar leta efter hästar (ponnyer) i Sverige eftersom de är svåra att hitta och ofta är dåligt utbildade. Han anser att säljarna dessutom är oprofessionella då de ofta har svårt att sätta vettiga priser och "tycks mest vara rädda för att köparen ska lura dem och tjäna pengar i nästa led".

Det sistnämnda vet jag inte riktigt om jag tycker passar in på de som säljer ponny, men det övriga är definitivt problem som vi brottas med. Vi är ett avlångt land. Ponnyerna är utspridda och köparna har inte ork och tålamod att leta igenom varenda buske som finns ut med vägarna! Det skulle behövas mycket mer och fler samordnade försäljningstillfällen. Jag vet att försök med så kallade försäljningsdagar på något större ställe dit man kan anmäla sin ponny och komma och visa den har gjorts, men att försäljningen har gått trögt. Det som hade fungerat är kanske mer nätverkande säljarna (uppfödare/ägare/utbildare) emellan. Att alltid veta vad alla andra inom samma distrikt har hemma och när det ringer en kund kunna rabbla upp tio eller tjugo ponnyer som de kan få titta på inom ett överkomligt geografiskt område. Hur man än gör så kommer det att krävas samarbete.

Krönikan fortsätter med att ta upp avsaknaden av bra avelsrådgivning i Sverige. Peter uppfattar att vi saknar tillgång till kunskap om vilka stofamiljer som är mest framgångsrika, vilka hingstar som är de bästa morfädrarna, vilka stofamiljer som bäst kombineras samt hur man genomför ett framgångsrikt avelsprogram med hjälp av linjeavel.

Det kunde lika gärna ha sagts om ridponnyaveln i Sverige. Vi har ingen avelsrådgivning över huvudtaget och jag kan inte påminna mig om att jag någonsin har sett statistik från ASRP som pekar på hur blodslinjer har förärvt sig eller bör kombineras. Vilka stofamiljer som finns har jag absolut ingen aning om.

"Det allra största problemet är kanske att avelsförbunden begränsar uppfödarnas möjligheter med regler och förordningar. /.../ 
När Flyinge var ett av de första stuterierna i världen som började med transportsperma öppnades helt nya möjligheter för uppfödarna. Samtidigt öppnades ju också möjligheten till att använda även utländska hingstar. Tyvärr uppfattades detta som ett hot och man pratade om att sperma skulle "välla in" över Sveriges gränser. För att värna om de svenska hingstägarna sattes väldigt stränga kriterier samman för att motverka importen. /.../ 
Nu kan vi, med facit i hand, se att de avelsförbund som lyckas bäst och föder upp fler av de bästa internationella topphästarna är de som sätter upp minst regler och lägger minst restriktioner på sina uppfödare. Alla hingstar som är godkända i sitt eget förbund är också godkända i många andra förbund."

Här kommer Peter in på något som i allra hösta grad är aktuellt även inom ridponnyavel. Spermaimport har diskuterats mycket de senaste åren och reglerna för vad som ska gälla kring det har ändrats flera gånger. Tack vare alla krångliga regler och dyra omkostnader för att få till stånd en hingstlicens för ridponnyhingstar godkända i utländska ridponnystamböcker, stationerade utomlands, så återfinns inte mindre än sex stycken tyska ridponnyhingstar i welsh partbreds hingstlista under avelsåret 2012. De har helt enkelt löst en licens i welsh-föreningen istället och avkommorna som föds i år kommer inte att registreras som ridponny utan som welsh partbred. Självklart blir det samma ponny oavsett var den registreras, men det hör inte till sakfrågan. Vilka ska få vara med i svensk ridponnyavel?

FS Champion de Luxe - en av de mest framgångsrika hingstarna i tysk avel. Pappa till våra ponnyer Curre och Claudius. När de tillverkades var Champion de Luxe godkänd i ASRP, Curre och Claudius är registrerade som svenska ridponnyer. Eventuella syskon till dem som föds i år får pass från en annan förening....

Peter avslutar sin krönika så här:

"Det är hög tid att även vi svenska uppfödare börjar ta ansvar för vårt eget handlande. Hästuppfödning är något av det minst lukrativa man kan syssla med., ekonomiskt sett, och då måste man i alla fall ha roligt när man gör det. Det får inte finnas en massa regler som omöjliggör de idéer man tror på".

För flera år sedan lyssnade jag på ett radioprogram där någon återberättade vad världens äldsta man hade svarat när han fick frågan om vad det var som hade gjort att han levt så länge. Han svarade att det var tre saker. Det första var att äta regelbundet, tre ordentliga mål om dagen. Sedan skulle man arbeta så länge man bara kunde, inte sitta stilla och låta kroppen förtvina. Det tredje var att acceptera alla förändringar, för de kommer att komma, vare sig man vill det eller inte.

Tidigare tankar om ridponnyavel:
Del I
Del II

Intresserad av Hopphästklubben? Klicka här >>>






 

söndag 24 februari 2013

Söndags-fix

Stormig söndag har det varit här i Skåne idag. Egentligen inte storm, men med snöblandat regn på tvären som sticker i ansiktet så blir vinden helt plötsligt dubbelt så märkbar...

Har suttit här och pysslat en stund med nästa inlägg i ämnet "tankar om ridponnyavel". Det kräver lite bakgrunds koll och den har jag börjat med. Tidsoptimist som man är (ALLTID) trodde jag så klart att jag skulle ha både gjort klart all informationssammanställning OCH skrivit inlägget nu innan klockan nio. Haha, jag skrattar mig själv rakt i ansiktet - jag är inte ens klar med det förstnämnda och klockan är nu över nio!

Nåja, nåja. Jag gör klart och skriver inlägget imorgon.

Vi avslutar veckan med en idolbild som jag fick skickad till mig förra veckan. Det är en hälsning från Manthan och hennes ryttare Alice.

Sötast och sötast





lördag 23 februari 2013

På besök

EG Dirac 

Igår fick vi besök i stallet på Högås. Det var självaste "tant EG" som dök upp med en av sina uppfödningar. Tant EG aka Eva Gustafsson är uppfödaren bakom ponnyerna med prefixet EG. Trogna läsare känner till bokstäverna sedan innan - de står ju framför namnet på vår fina "Curre" - EG Carnot.

Dirac är faktiskt en gammal polare till Curre. Det skiljer ett år mellan dem och de har vuxit upp tillsammans. De gick i samma hage när jag lärde känna Eva och hälsade på henne för första gången. Det var hösten 2008. Läs blogginlägget jag gjorde efter det besöket här>>> 

Idag har vi varit iväg med en flock ponnyer till Löberöds Hästklinik för mätning. Det gick strålande för alla. Dirac och Reo blev båda stora d-ponnyer och Grynet och Foxy blev c-ponnyer av medelhöjd. Skönt att ha det avklarat. Nu finns inga hinder för att kliva in på tävlingsbanan!

Efter en behövlig lunch hjälpte Eva mig med stallet och sen visade jag henne Claudius - hon är ju faktiskt ägare till honom! :-) Det var härligt att rida honom. Solen lyckades faktiskt vara framme just då och den isiga vinden var överkomlig. Han visade sig fint och Eva var nöjd. Efter det visade jag henne Ken också. Att visa Ken är lite som att ta med någon in i en saga - han är knappt verklig så söt han är... Eva var riktigt positiv till honom och det var roligt att höra.

Nu ska jag bjuda Eva på god middag, morotskaka till efterrätt och sen blir det väl Mello :-)


Dirac provar på den skånska eftermiddagssolen.




torsdag 21 februari 2013

Ponnyhingstar på tävling III

Dags för tredje delen i serien om ponnyhingstar jag har stött på ute på tävling. Den här gången har turen kommit till Hollys Cerwin RP 175. Han är född 2007 och var alltså fem år förra året när de här bilderna togs. Vi har stött på honom flera gånger under det gångna året faktiskt, men det var först under ungponnychampionatet i Falkenberg i september som han fastnade på bild.

Hollys Cerwin RP 175. Kolla in fighter-minen på ryttarinnan Emma Persson!

Hollys Cerwin deltog i dressyrchampionatet för femåriga ponnyer i kategori D där han vann både första och andra omgången och blev såklart även totalsegrare. Bilderna är från omgång 1 och som synes går han som en klocka. Det som inte syns på bild är hans MYCKET nervösa uppfödare/ägare Carita Axelsson som gör rörelser ur den högre skolan bredvid dressyrbanan. Det var nära att jag fotade henne också, och nu sitter jag här och ångrar litegrand att jag inte gjorde det :-).






En gissning är att han faktiskt kommer att dyka upp som repris i den här serien lite längre fram... Det ryktas ju om en satsning på hoppning i år... :-)

Tidigare delar i serien:



onsdag 20 februari 2013

Proposition Ungponny-SM 2013

Sitter här och gör lite pappersarbete innan det är dags att dra sig ut i stallet igen. Kollade in på ridsportförbundets hemsida och äntligen har de fått ut sin proposition till årets ungponny-SM!

Länken hittar ni här >>>


Curre och Karro - tvåa i en av kvalklasserna till ungponny-SM 2012 för sexåriga ponnyer. 
Plats: Åsbo






Lyxlunch

Mums!

Vardagsknep för att få sig själv på gott humör:

ett - Känn dig själv. Vad går du igång på?
I mitt fall: MAT :-)

två - Uppmuntra dig själv. Gör det du går igång på.
I mitt fall: GOD MAT till lunch :-)

Idag gjorde jag det Viktväktarna kallar för stekpannescones i sin kokbok. Typ lite likt pannkakssmet fast tjockare och med bakpulver och frukt i. Enligt receptet ska det vara mosade hallon och äppelbitar i, men går även bra med t ex blåbär (jag har provat). Idag gjorde jag dem faktiskt utan någon frukt i och lade hallonen ovanpå istället.

Viktväktarna räknar points i sitt program. Allt man äter har olika poäng och du får bara äta ett visst antal points per dag. En sån här liten plätt tror jag är 1,5 points. Inte så farligt... men om man äter allt på tallriken då? Bäst att inte räkna helt enkelt!!!

Förmiddagen bestod av stallfix och verkning av ungponnyerna. Blev lite kylslagen och behövde peppa mig själv. Tänk, det finns en bra anledning nästan varje dag till att få äta nåt gott! Glöm inte det!

Dags att gå ut i kylan igen...





tisdag 19 februari 2013

Friluftsdag?!

Curre på hundpromenad.

Puh! Det känns att man har varit utomhus idag! Det är några timmar sedan jag kom in nu (två i alla fall) och mina kinder blossar fortfarande röda. Friluftsdagarna i skolan släng er i väggen, säger jag bara. Här är det hard core utomhus all-day-long-every-day-of-the-week som gäller. :-)

Egentligen har dagen varit lite sisådär. Jag hade svårt att somna igår och låg och vred mig länge. Då vet man redan när man ligger där att morgondagen kommer att bli tuff. Vaknade också mycket riktigt på dåligt humör. Inte så mycket att göra något åt. Skönt att gå och gnota i ensamhet när man är så där otrevlig. Ibland får man dock sparka sig själv i rumpan lite. 

När jag gick på högstadiet och i gymnasiet så jobbade min dåvarande dressyrtränare på posten som brevbärare. Hennes distrikt bestod av 44 (!) springportar och fyra höghus. Med springport menas ett flervåningshus som inte har hiss. I det här fallet var det bottenvåning och två våningar över det. När hon hade en seg dag och benen kändes tunga brukade hon göra det första huset (fyra portar) och sen stanna upp och säga till sig själv: Jaadu, A*****, nu är det bara fyrtio portar kvar!

Haha, säger jag bara, samtidigt som jag var och är full av beundran. Jag har både vinter- och sommarjobbat på posten och delat ut brev till bland annat just det distriktet... Och 44 springportar är INGEN lek!!! Poängen är väl helt enkelt att antingen är man en "quitter" eller så är man det inte. Bit ihop och bryt ihop för all del men man kommer igen och man viker inte ner sig! Nu låter det som att jag har haft värsta psykbrytet när jag egentligen bara har varit lite februari-gnällig :-)

Nog om det. Efter lunch kom jag igång lite bättre och började med att ta hundarna på promenad. Curre fick följa med. Efter promenaden red jag honom på ridbanan. Mest skritt (underlaget...) och mycket sidvärts. Bakdelsvändning till höger går riktigt bra, men till vänster är lite jobbigt. Jag kräver inte ens att de ska vara speciellt centrerade, men de blir jäättestora eller så tappar jag bort honom efter halva. Vi pysslar vidare.

 Hela gänget på rad. Curres rumpa, Signes front och Melbas svans ses i bild :-)


Sniff, sniff, sniff. Detta eviga sniffande! Men ser inte Curre också lite sugen ut?!

Sen blev det en del tömkörning som gick helt okej. Sist ut var Claudius - då var det redan skymning ute. Kändes riktigt bra. Länge sen jag tömkörde honom och det är stor skillnad. Ska bli kul att prova när underlaget är bra och jag kan lägga fram lite bommar. *Längtar*

Tömkörning i skymningen.



måndag 18 februari 2013

Skoj


Ur gårdagens Sydsvenskan.  Tihii!

Raka motsatsen

Jag inför balen i gymnasiet.

Ni vet det där uttrycket en bild säger mer än tusen ord?! Jag tänkte låta en bild tala för mig idag - fast på tvärtomspråket. Så fixad, uppklädd och på gång som jag ser ut på bilden ovan är exakta motsatsen till hur helgen har varit.

Vaknade i lördags morse och hade konstigt ont i magen. Lyckades inte ens få i mig hela frukosten (väääldigt ovanligt!) Släppte ut hästarna och fixade i stallet. Klockan ett skulle jag egentligen vara hemma hos Karro för att fira hennes födelsedag, men jag låg helt utslagen på soffan, illamåendes och fortfarande ont i magen. Sådär dryga timmen försenad tog jag mig i alla fall iväg och åt till och med lite av både maten och tårtan (kanske ett misstag?!). Efter firandet var det meningen att Karro och jag skulle köra till ridhuset. Jag tog till och med på mig ridbyxor och hade alla intentioner att klara detta, men när hästarna väl var inne från hagen och matade så var jag helt slut. Jag låg på en av kvällshögarna med hö och tittade på när Karro gjorde iordning Curre - det var min status. Ridningen fick anpassa sig efter underlaget. Snöjogg på ridbanan för de två med andra ord.

Kvällen och natten fortsatte i samma anda och igår (söndag) ska vi inte tala om! Jag var ur sängen före åtta och matade hästarna, sen låg jag där som ett kolli fram till klockan sex på kvällen då jag till slut lyckades ruska liv i mig själv för att ta in mina stackars djur. Tusen tack för Karro som släppte ut och fixade allt i stallet (samt tog ut mina hundar och gav mig vatten att dricka)! På kvällen lyckades jag faktiskt äta en macka...

Nu sitter jag här, smått darrig i kroppen och dricker lite te och har faktiskt ätit två mackor. Känner mig bättre, men inte bra... Det har inte varit fråga om någon kräksjuka, jag tror att det måste vara något jag har ätit. Lite läskigt.

Hoppas på bättring nu. Som vi brukar säga i den här bloggen - det är måndagen som sätter nivån för resten av veckan!






fredag 15 februari 2013

Spaning på en konkurrent

Centaurus 1221

På förmiddagen idag åkte jag till ridhuset med Claudius. Jag skrev ju om det förra gången jag åkte till ridhuset med Clödden, hur det kan vara att åka iväg med en unghingst som inte varit iväg på ett tag (går att läsa här) men det tål att upprepas. Vissa hingstar bryr sig inte alls och vissa blir ganska vakna. Claudius är skötsam men blir ganska uppspänd den första stunden när man precis har kommit ur transporten och de första minutrarna i ridhuset. Linade honom några varv innan jag satt upp och det var absolut inga problem. Lite färre hinder i ridhuset än vanligt idag - skönt med plats. I ridhuset fanns även Olof som red en häst och en praktikant från unghästprogrammet på Flyinge som red en unghäst. 

Hela ridpasset kändes riktigt bra! Claudius var glad och pigg men kändes mjuk och följsam. Galopperade ganska mycket framåt som uppvärming. Tänkte att det nog är skönt för honom att få sträcka lite på sig - det är ju inte riktigt möjligt i hagarna eller vid uteritt just nu...

Jobbade med övergångar efter skrittpausen. Skritt -trav, trav - skritt, och skritt/trav - galopp, galopp - skritt/trav. Fungerar ganska bra, men kan bli ännu bättre. När jag nästan hade ridit klart, bara lite jogging som nedvarvning kvar, kom Frida in i ridhuset med Centaurus 1221. Det är Olof och Fridas egen hingst. Vi började prata lite och jag travade runt i närheten av dem. Man kunde riktigt känna hur Claudius spanade in Centaurus och liksom på avstånd försökte mäta sin egen styrka gentemot honom. Centaurus gjorde likadant mot Claudius - han som brukar vara som en hund att gå med i ridhuset såg riktigt på gång ut. 

Ganska häftigt att de två som aldrig har träffats direkt känner av att den andre är en hingst. Det är inte så konstigt egentligen - hästar kommunicerar ju till största delen med kroppsspråk och läser av varandra hela tiden. Det är bara vi som är lite för ouppmärksamma (långsamma?) för att märka det innan det blir så där övertydligt som idag...

Nyfiken på Centaurus 1221? Läs mer här >>>

Idolbild på Claudius utmanare Centaurus 1221.
 Ryttare (uppfödare samt ägare!) Olof Smith.



Idag rider vi med partyhatten på!

Karro 17 år idag


GRATTIS 
PÅ 
FÖDELSEDAGEN 
KARRO!




torsdag 14 februari 2013

Ett hjärtligt inlägg


Love. Love. LOVE. Idag ska man kramas och älska varandra extra mycket. Jag ska ge alla mina underbara ponnysar en extra god skopa havre till frukost ;-)

Ha en underbar alla hjärtans-dag idag. Jag önskar er en god morgon!




onsdag 13 februari 2013

Tillbaka i sadeln!

I sadeln igen

Idag har jag äntligen känt att det har gått att rida igen. Nedrans envisa hosta och halsont - över en vecka har jag förlorat på detta. Well, well, idag har jag ridit två ponnyer och det är skönt att vara på G!

På förmiddagen tog jag en egen tur till ridhuset med Kenny. Hans premiärtur både i mitt släp och i ridhuset faktiskt. Jag lastade helt själv här hemma utan problem. I ridhuset var det två andra hästar när vi kom dit. Vi får lov att rida i våra goda vänner Olof och Frida Smiths ridhus. De bor bara tio minuter hemifrån oss så det är verkligen toppen! Olofs hästskötare Annika travade av och själv skulle han precis börja hoppa en häst när vi klev innanför porten. Kenny var inte speciellt tagen av situationen. Vääldigt nyfiken på de andra hästarna såklart, men ändå väldigt cool. Red inte så länge, checkade bara av att gas, broms och styrning funkade - och det gjorde de ju precis som alltid! :-) Både Annika och Frida (som också var i ridhuset) tyckte att Kenny var superdupersöt! Olof verkade inte lika lättcharmad... Konstigt det där ;-)

På eftermiddagen kom Karro och hon fick börja med att rida ut två ponnysar och sen skulle vi enligt planen ta med två till ridhuset också. "Vi tar med Curre och en till när vi åker till ridhuset" sa jag. "Det står mellan Claudius och Knatte. Vem vill du rida ut och vem tar vi till ridhuset?" var frågan. Svaret kom snabbt: "Jag rider ut på CLAUDIUS!"
Ni förstår, Knatte har inte riktigt kommit in i ramen än så man kan behöva ridhusets fyra väggar... Hehe.

Uteritt på Claudius först alltså. Karro var mycket nöjd när hon kom tillbaka. Claudius också! Sen fick hon ta en tur på Reo. Han var tydligen lite mer yr. Han ska få följa med till ridhuset och rasta sig ordentligt på bra underlag någon av dagarna som är kvar av veckan. Pigg som en mört! Jag fixade i stallet medan Karro var ute på sina turer. Jag kände att mjukstart nog är bäst. Vill ju inte behöva inta horisontalläge hela dagen imorgon för att man har varit för het första dagen man är igång!

Sist blev det ridhuset med Knatte och Curre. Jag red Curren. Det var längesen. Kändes riktigt kul! Jobbade ganska mycket i skritt. Red igenom skänkelvikningar, öppnor, slutor och bakdelsvändningar åt båda hållen. Inte alls tokigt faktiskt. Knatte var på hugget och fick rasta sig lite i lina först. Olof satt fortfarande till häst och det var fortfarande hoppning på schemat (inte samma häst som på förmiddagen såklart, hihi). Knatten pigg men ganska snäll när Karro satt upp. Efter lite värmning tycker jag att han jobbade på bra. Överst på hans arbetslista står att acceptera skänkeln bättre och forma sig mer i sidorna. Det kommer att bli en rolig säsong med honom!

Nu sitter jag här med en kopp te och är ganska nöjd över att jag hade lite vettiga saker att rapportera!



tisdag 12 februari 2013

Fika kl tre

En bra tisdag

Idag är det en trevlig tisdag. Den stavas semla :-)

Såklart kan man inte låta detta passera obemärkt. Vi firade att det är fettisdagen tillsammans med "Team OS-hästar". Semlorna inhandlades på konditori Tahiti i Hörby och sedan klämde vi in oss i deras sadelkammare och avnjöt dessa goda skapelser!

Mums!

Fast egentligen åt jag ingen semla om man får tro Micke och Olof. Jag gillar ju inte grädde (den fick hunden Jones ta hand om) och utan grädde är det ingen semla - bara en bulle med mandelmassa på... Tydligen :-)




Snart ett år sedan

IM Claudius under sitt bruksprov 2012

Bruksprovet 2012. Snart har det gått ett år sedan vi var i Vetlanda och Claudius genomförde sitt bruksprov och blev godkänd i ASRP. Känns som längesedan nu. :-) I fredags gick ordinarie anmälningstid till årets bruksprov för ridponnyhingstar ut. Det har ju bara gått några dagar så nån startlista finns inte publicerad än, men man är ju lite nyfiken... Om vi kommer att åka härifrån med någon hingst återstår fortfarande att se. Det finns en efteranmälningstid och den kommer i så fall att nyttjas.

Tänkte bjuda på en bildbomb från Claudius bruksprov förra året:

 Uppvärmning inför hopp-provet. 

 Hopp-provet som belönades med poängraden 9 - 8 - 9 - 9 - 9

Här joggar Karro och Claudius fram inför exteriörbedömningen

 En kylig men vacker morgon

Det sista delmomentet var uppsuttna gångarter.
Claudius fick 7 - 8 - 8 - 8 av markdomaren
och 8 - 8 - 8 av testryttaren.






söndag 10 februari 2013

Avundsjuk

 Åh vad det ser härligt ut!

Helgen avklarad. Vi har varit iväg till ridhuset både igår och idag och dessutom motionerat ponnysar utomhus här hemma både på ridbanan och på fältet. Vi och vi förresten... Det är nog dagens överdrift. Karro har ridit, inte jag - tyvärr! Fortfarande en otroligt otillfredsställande röst och en hosta som inte vill ge sig. Jag är såå ridsugen och kroppen vill få röra sig, men allt som är i närheten av pulshöjande sätter igång hostan direkt.

Jaja, ibland får man se till resultatet och vi har ju fått gjort det som har behövts. Curre och Knatte fick åka iväg båda helgdagarna. Pigga och glada pojkar som njöt av bra underlag under hovarna. Idag fick de hoppa de hinder som stod framme. Tror att det kommer upp filmer på Karros blogg idag eller imorgon... (Filma och fota är det jag duger bäst till just nu då...)

På eftermiddagen idag red Karro ut på fältet med Claudius. Pigg som en mört från början, men han lugnar sig alltid :-) Passade faktiskt på att filma honom lite när de galopperade omkring! Kul att kunna visa och att ha. Tog några foton också, men idag var inte min bästa dag som fotograf...

 Kolla blicken han ger mig...

Bus på gång!

Så här såg det ut i rörelse:

Titta vad jag hitta´!

Igår fick min mobil en liten spa-behandling. Asså inte massage och lerbad då, som jag kanske hade uppskattat, utan nåt som mobiler gillar - nämligen rensning i minnet! Jag raderade bort typ hundra filmer och trehundra bilder samt några tusen sms/mms. Det låter väl som wellness om man är mobil?! :-)

Hittade lite gammalt och glömt (såklart). Jag blev glatt överraskad av den här filmsnutten på Foxy. Kommer inte ens ihåg att vi har filmat henne någon gång. Det är så roligt att ha dokumentation på sina små raringar, man glömmer ju hur det var även om man tror att man kommer ihåg allt :-)

Det här är för snart ett år sedan i april 2012. Foxy är tre år gammal och hoppar en liten serie.


lördag 9 februari 2013

Å nu blir det reklam :-)



I dagarna tre har det varit lantbruksmässa i Malmö, den så kallade mila-mässan. Djur, maskiner och alla sorters tillbehör trängs tillsammans i mässhallen intill Emporia - det stoora nybyggda innecentrumet i Malmös utkant. Det är ju bra, för då kan man gå och kolla på kläder när behovet av lantlighet är uppfyllt... Ja, om man inte är rädd för att folk ska tycka att man luktar ko förstås! ;-)

Nu låter det kanske som att jag har besökt denna mässa, men det har jag inte alls. Anledningen till att jag skriver om den är för att jag i allra högsta grad är påverkad av den - utan att ens ha varit där. Varför? Jo, min sambo eller man som en del tycker att jag ska kalla honom, (nej, inte gifta, men tio år tillsammans i sommar) har haft fullt upp där sedan i måndags och inte synts till mycket här hemma...

Anyway. Micke är ju som en våt liten dröm för hästtjejer som jag! :-) Han arbetar med att anlägga ridbanor och ridhusbottnar, staketsättning och stallbyggnation bland annat. Dessutom är han återförsäljare för De Laval (stängselmaterial, klippmaskiner mm) och OctoWood (stolpar och slanor). Exakt! Aaallt det där som man inte vill fixa med själv!

Nu står han i alla fall inne på mila-mässan och samarbetar med OctoWood i deras monter. Då tänkte jag passa på att visa vilka fina staket vi har här som Micke har satt upp och som (såklart) är levererat av Mickes samarbetspartners. Vi har den bitsäkra sorten och jag avgudar verkligen våra staket! Vi har ALDRIG haft en enda söndertuggad stolpe!






fredag 8 februari 2013

Man har inte roligare än man gör sig!

Vi har lite olika uttryck här i stallet på Högås. Två uttryck som var vanliga för några år sen, när Karro var lite yngre och hennes kusin Tilde var här och red också, går så här:
Är huvudet dumt så får koppen lida
samt
Det man inte har i huvudet får man ha i benen 
Framgår nästan att det handlade om två små förvirrade flickor som behövde lära sig lite ordning va!?! ;-) Hehe...

Ett annat uttryck som används flitigt men med varierande grad av framgång är:
Det går NOG...
Har lett till en del kännbara konsekvenser. Typ att Karros pappa har fått komma och dra loss bil + släp när vi blev sittandes på en översnöad väg, diverse luftresor och annat sånt där :-)

Även dagens rubrik är faktiskt ett äkta talessätt här hos oss. Har man inte kul kan man inte skylla ifrån sig - man får skapa sig lite skoj helt enkelt! (och det gör vi faktiskt ganska ofta)

Vad gör man då när man sitter här sjuk för femte dagen och är i princip utan röst?! Jo, man trillar över ett bildredigeringsprogram på internet som man såklart måste testa direkt!

Som sagt, man har inte roligare än vad man gör sig:

Ok, lite nybörjaraktig, men ser nästan ut som att jag rider nån annanstans än på ridbanan...

Ryttarna på Högås - aka the stars!

Claudius bjöd sina facebook-fans på lite fredagsskoj.

Förstår ni att jag behöver bli frisk NU!