måndag 21 december 2009
Ett obligatoriskt inlägg
De flesta har nog lagt märke till det vid det här laget. Men har ni tänkt på vad det får människor att göra? Nej, inte kasta snöboll och bygga snögubbar utan blogga. Det är säkert, alla bloggar om snön!
Att detta är ett obligatoriskt inlägg syftar inte på att alla andra bloggar om snön - det var mer en betraktelse - utan till det faktum att jag har bloggat om den första snön alla andra säsonger. I år kan jag dock tidigarelägga detta inlägg med flera månader. Den första snön är tidig, det har nog de flesta lagt märke till vid det här laget. :-)
Tog såklart med mig kameran ut vid utsläppet. man visste ju inte då (detta var några dagar sedan) att snön skulle ligga kvar så många dagar. Och att det skulle komma ännu mer sen då. Jag tror att det är rekord både i snödjup och minusgrader. Mer snö och kallare temperatur har det aldrig varit under de år vi har bott här.
tisdag 8 december 2009
Utanför gårdens gränser
I söndags gav jag och tjejerna oss ut på premiär-tur med Samantha och Curre. Vi tänkte att en uteritt skulle ge Curre lite mer naturlig bjudning. Bjudningen är inte något som Manthan har problem med (där är det nästan det omvända!), men även hon behöver ju komma från gården och se sig omrking.
Sagt och gjort, vi gav oss iväg. Tilde och Karro på ponnyerna och jag på cykel. Vi valde vägen som går genom en bit bokskog. Den är så härlig att rida på. Ponnyerna skötte sig exemplariskt och gick förbi både hus och kossor i en hage. Riktigt härligt var det - och Curre bjöd som bara den, han verkade verkligen njuta av att få kliva på i sina stora steg utan att det ständigt ska komma ett hörn som bromsar upp.
söndag 29 november 2009
Unga talanger
Curre och en glad Karro.
Ett ekipage till fanns med på ridbanan, nämligen Samantha och ängel nr 2 - Tilde. Även här var det introduktion vad gäller bommar och hinder. Samantha har till skillnad från Curre inte löshoppat så speciellt mycket, men hon är ganska trygg och lättlärd så vi räknade med att hon skulle fixa detta. Det gjorde hon också. Travade fint på bommarna och hoppade snällt över hindret. Ja, först förstod hon inte riktigt att hon skulle hoppa över hindret utan klev mer över, men efter några gånger så förstod hon.
Det här var egentligen andra rundan ungponnyer som Tilde och Karro fick ta sig an idag. Först ut hade vi Nathalies ponnyer Rita och Alex, men jag tror att hon nog bloggar själv om deras insatser. Jag kan avslöja så mycket som att duktiga var de! Läs själva på www.hillstar.se i bloggen.
Avslutningsvis fikade vi allihopa och som vanligt fick tjejerna i sig för mycket socker. Och som ju alla vet leder det direkt till fnittersjukan, men den ska vara ofarlig har jag hört! :-)
lördag 28 november 2009
Ett glädjande besked!
Det har klagats en hel del, vissa har till och med börjat att misströsta - men nu behöver ingen deppa över utebliven uppdatering längre för här kommer ju det efterlängtade inlägget.
Hur uppdaterar man ett så här långt bloggavbrott på bästa sätt... jag tror minsann att det får bli i någon slags punktform. Here goes:
* Samantha blev efter över två månaders behandling friskförklarad och nu har hon bara en grå skugga precis där bölden var som värst som vittnar om hur nära hon var att förlora hela ögat.
Hon är sedan några veckor tillbaka igångsatt och rids av en grannflicka till oss som heter Tilde.
* Unghästarna och Ophra har fått komma in från betet.
* Foxy är halvt avvand från Samantha, de går ihop på dagarna och på nätterna bor hon på ena sidan av lösdriften (storbox är det väl egentligen) tillsammans med sin storebror Totte. Honom har hon snart vuxit om - han kommer ohjälpligt att förbli minst (och gulligast).
* Caramis är såld till en underbar familj i Göteborg. De har redan varit ute och tävlat och gått nolla i både LC och LB. Emma som hennes nya ryttare heter är bara 10 år men rider ack så fint!
Caramis deltog i femårschampionatet i slutet av september. Hon skötte sig utmärkt men resultatmässigt gick det väl sådär. Domarna tyckte att hon var lite flack. jag tror att hon var ganska trött pga alla nya intryck. Hon hade bara bott i Gbg i tre veckor när championatet gick av stapeln.
Caramis i Falkenberg med sin championatsryttare Anna Skårberg
* Hera har gjort några starter under hösten. Det har gått bra men varit lite "stolpe ut". Någon bom har rullat i varje klass trots att hon har hoppat mycket bra. Men som vanligt dammar hon ju till när man minst anar det. Sista tävlingen för säsongen var förra helgen, Nationell tävling i Sydslätten. Start i 1.20 och sedan debut i 1.30. Nervöst nervöst, helt utan anledning. Hon går in och fullkomligt flyger över hindrena i 1.30. Hon hoppar nolla i sin debut - vilken härlig avslutning på den här terminen. Hon ska dock gå för fullt ett tag till, sedan blir det lite lugnare några veckor innan vi drar igång inför vårterminen, då blir det avdelning A...
Ja, det var väl det hela i stora drag. Håll nu utkik, man vet aldrig när nästa inlägg dyker upp! :-)
söndag 23 augusti 2009
Rapporter från före detta Högås-bor
Juno är i år fyllda fyra, vilket ju betyder att man får ut och tävla. P g a en fotskada på Klara (ja, Juno var inblandad) har det inte blivit av förrän nu på sensommaren, men vad gör det bara man gör succé. Juno gör ju nästan alltid succé, i alla fall enligt henne själv, men i det här fallet kan nog vi andra gå på samma linje. Hittills har hon gjort fyra starter i 1 m och nollat tre av dem. Hon har enligt uppgift hoppat super och imponerat på läktarfolket.
Vi säger grattis till Klara som har en så fin häst. Vi följer varje litet steg i utvecklingen med stort intresse.
Härom dagen fick jag ett mail från Marie, ägare till Lobie. Vi lånade Lobie under betäckningssäsongen 2006/2007 och hon är mamma till Högås Vanilla som nu är två år. Vi lämnade Lobie vidare till en annan fodervärd där hon har varit sedan hon åkte härifrån. 2008 födde hon ett hingstföl e Dionysos och betäcktes sedan med Sandakhan. Marie berättar i sitt mail att även årets föl blev en hingst. En söt liten guling. Vi önskar uppfödarna all lycka till med honom.
Jag har varit på återbesök med Samanhta igen. Ögat ser allt bättre ut. De satte ner behandlingsfrekvensen till tre gånger om dagen. Vilken lycka - jag ska få sova igen! Samantha och Foxy får även gå ut i hage några timmar på kvällen. Ni kan tro att de sätter fart över betet så fort jag knäpper loss grimskaftet, och det gäller att ha med sig en morot eller ett äpple när det är dags att gå hem igen. "Vägen till en ponnys hjärta går via magen" stämmer mycket bra in på lilla Manthan.
fredag 14 augusti 2009
I ögat på Samantha...
I hela den här tråkiga historien så finns det ljusglimtar - ja, om det vore en saga så vet jag vem som är den självskrivna hjälten. Min mycket hjälpsamma och pålitliga vän Nathalie! Hon erbjöd sig på stående fot att hjälpa mig med behandlingen av Samantha när hon fick höra dygnsupplägget. I nästan en vecka hjälpte hon mig kl 05.00 och kl 07.00 för att jag skulle få lite sammanhängande sömn. Fantastiskt generöst. Det har betytt allt! Miljoner tack!
Även Micke och min mamma har varit väldigt stöttande och förstående. De har hjälpt mig att ta beslut i de val jag har ställts inför.
lördag 1 augusti 2009
Hera i Scandinavian Open, Falsterbo 2009
tisdag 7 juli 2009
Årets hingstval
Så här ser han ut, Samanthas man säsongen 2009. Visst är han vacker.
Även valet till Ophra var givet. Jag ville betäcka henne med Dahlåkras Ikon igen, eftersom hon resorberade förra året p g a förgiftningen hon drabbades av. Men också där fick jag tänka om helt. Det visade sig nämligen att Ikon lämnades ut på station i år och var inte kvar i Skåne när det var dags för Ophra att betäckas. Det nya valet var dock inte så svårt. Det blev faktiskt lite av en gammal kändis här i bloggen - nämligen Arhults Alexander, ägare Hillstars Stuteri i Löberöd.
Ophra ska precis som Samantha kollas den här veckan - Spännande!
Senaste nytt om uppladdningen:
Hera har gjort sin sista start inför Falsterbo. I fredags var vi på Lunds Civila Ryttarförening där hon fick gå en 1.20. Det gick bra trots tryckande hetta och hon gick runt utan rivningar. Nu är det inte långt kvar!!!
tisdag 16 juni 2009
Färdig för Falsterbo!
Nu är det uppladdning som gäller. Måndagen den 13 juli går första semifinalen och på tisdagen den andra. Eventuella fel från de båda rundorna slås ihop och de 20 bästa hästarna går till finalen som avgörs på fredagen samma vecka.
Uppladdning var det ja... Nja, det är inte riktigt så här Hera får ladda upp, men drömma kan hon ju! Bilden är från sommarbetet 2006 då hon var tre år - det var andra tider det.
torsdag 28 maj 2009
Tävlingsresultat och övrig uppdatering
Utomhus debuten skedde i Ringsjön. Där var hon anmäld till två klasser, 1.20 + 1.20. Det kändes lite nervöst. Skulle hon klara att gå rakt in på den höjden utan en lägre klass i kroppen? Jodå, det klarade hon utan problem. Ett bom trillade men i övrigt hoppade hon super. Olof var mycket nöjd med henne. Däremot hade hon ådragit sig en ganska djup sårskada på framhoppningen som vi märkte först mellan klasserna. Det blev såklart ingen mer start den dagen utan istället fick vi åka hem med bandage och en flaska penicillin. Som tur var blev hon inte halt och två veckor senare var vi på banan igen.
Det blev ytterligare en debut kan man säga - första tävlingen på gräs. Vi åkte till Frosta i Hörby där hon fick gå en klass, 1.10. Fin och avslappnad, men även denna gång trillade en bom i marken. Dessa oansenliga räcken... tar hon dem inte på allvar?!
Ja, det är bara att tävla på så vi åkte till Trolleholm för att hoppa två klasser, 1.20 + 1.20. Och äntligen så trillade nollan in. Hon var så fin! Susade runt banan i bästa stilen. Lite paus och sen dags för nästa klass. "Nu är hon nog lite trött och petar säkert nåt" sa jag till mig själv, men tänkte att det gör ju inte så mycket. Tji fick jag för hon var lika fin som i första klassen. Noll fel en gång till. Härligt!
Tre dagars vila och sen tävling igen. 1.20 i Flyinge, ute på deras gräsbana. Och den stora frågan var: Ska vi lämna in kvalkortet? Dvs kvalkortet som efter tre felfria rundor i 1.20 berättigar till start i Falsterbo Scandinavian Open i sommar. Man har sex kvalförsök på sig och kortet måste lämnas in innan start. Vi var osäkra. Nu gick hon ju två nollor sist, statistiskt sett borde hon kanske riva nu då?! Vi hoppade fram först och hon kändes fin. Vi lämnade in kortet. Jag ska villigt erkänna att jag var riktigt nervös. Jag klättrade nästan upp i knät på Nathalie som var med mig som sällskap. Men vad hade jag att vara nervös för? Hon gick runt med noll fel! Oj så roligt. Nu har vi två kval kvar på fem försök.
Annat som har hänt är såklart det årliga betessläppet. I början av maj fick våra hästar, som ju redan smygbetat i två veckor, flytta till det stora betet och fick där sällskap av två gamla fullblodsdamer och ett ettårigt nordsvenskt sto. Så nu går Ophra, Vanilla, Grynet och Totte där tillsammans med sina nya kompisar och njuter av gräs och frihet.
En sak till har faktiskt hänt här. Den 10 maj, samma morgon som vi skulle åka på treårstest, födde min underbara hund Melba sju stycken valpar! De är såklart helt fantastiska och måste egentligen upplevas live för att till fullo uppskattas, men för er som inte har möjlighet till det så finns deras utveckling dokumenterad här.
fredag 22 maj 2009
Årets föl är här!
Så, på dygn 320 en halvtimme in på det nya dygnet kom hon, en ljuvligt söt liten rödtott. Fux med vita hår i pannan och vad som ser ut att vara ett vitt bakben. Allt gick bra och utan komplikationer.
Låt mig presentera:
Högås Foxy Lady
e Leuns Velds Elegant RP 135
u Simberg Samantha
ue Simberg Hobnob RW 94
torsdag 14 maj 2009
Not good
I söndags visade vi Curre (EG Carnot) och Alex (Arhults Alexander) på Bollerup. Domare var Birgitta Larsson (exteriör) och Leif Nilsson (hoppning). Alex gick först. Han fick sig nog en chock när vi kom in i ridhuset, för det var som att gå in i en vägg av tropisk hetta. Varmt och inget syre. Först skulle galoppen visas, och Alex fick galoppera läänge, alldeles för länge! Sen kom hopp-provet. Alex skötte sig, men stod emot ganska mycket. Det är ju inte helt ovanligt att de gör de när man kommer till visning. Tyvärr var väl det ingen lyckad kombination tillsammans med ett tropiskt klimat och en redan ganska matt ponny. De uppfattade honom som spänd - vi som trött. Poängen blev ganska mediokra: 7-7 i hoppningen. Snålt kan jag tycka. Se och bedöm själva:
Som gångartstalang slog han tyvärr inte heller igenom. 88777 blev poängraden. Jag tyckte dock att aldrig har skrittat bättre och var klart värd en 8 där.
Vi fick ladda om en kort stund och sedan var det Curre. Han inledde starkt med att visa upp en bra galopp och en lovande hoppteknik. Tyvärr svek modet honom och han la in ett stopp. Efter det blev han osäker och övertygade tyvärr inte domaren. Tråkiga 5-5 blev resultatet. Det är dock sånt som händer med unga och försiktiga hästar. Det kan man inte ta så hårt på. Nedan följer de två språng han visade upp innan vägringen, och visst kan han hoppa! Se själva:
Sen kom dödsstöten. Han fick en 4 på benen! Rekord - fast åt helt fel håll! Vilken chock! Och svaret på frågan är nej, jag tycker inte att han har ben som är värda en fyra! Det kommer jag aldrig att hålla med domaren om! Hela poängraden blev: 874878
Snålt på huvud hals och bål, jag tycker att han är värd en 8 där. Skritten och galoppen fick betalt, traven blev också snålt bedömd. Det har jag dock funderat lite på och kommit fram till att jag nog jämför den över tid. Han har ju varit lite svag bak och blivit mycket bättre, hon som såg honom för första gången i söndags upplevde väl svagheten mer än vad jag gör. Well well... det är ju ingen stor grej, för trava kan han!
Inte mycket mer att säga om hela den saken - nu går vi vidare.
tisdag 21 april 2009
Den blå hunden (tillägnat Nathalie)
När jag var på tävling med Hera i lördags passade jag på att pausa lite ute på Vinslövs terrängbana mellan klasserna. Där hittade jag en jättelång megahårig hundliknande varelse i form av ett terränghinder. Detta råkade jag nämna för Nathalie som jag pratade i telefon med, och hon krävde bildbevis. "Ja ja, jag ska lägga in den i bloggen", lovade jag. Sen blev det inte så, och det var det någon som uppfattade direkt och kommenterade. Jag kan väl erkänna att jag med mening struntade att lägga ut bilden i söndags när jag bloggade sist, just för att se om påtryckningar skulle komma, och eftersom de mycket riktigt kom så ska jag dela med mig...
Här har vi den - Vinslövs coolaste terrängskutt:
söndag 19 april 2009
GRÄS!
Ja, ungerfär så ser det väl ut som att de säger, mina tre ungponnyer på bilden ovan. Från vänster: Vanilla, Grynet och Totte.
Idag har vi alltså haft betessläpp här, eller försläpp kanske vi ska kalla det, för det kommer fler hästar i början av maj och då ska allihopa få gå på vårt stora bete. Idag släppte vi ungponnyerna + avelsstona (Ophra och Samantha) på det betet där vi brukar ha ston med föl. Det känns alltid lika härligt när man ser dem släppa loss och sedan börja beta nästan hysterisk. Det där första vårgräset är oslagbart - inget är så gott som det.
Vanilla och Ophra sträcker ut.
Ophra nästan ligger ner i kruvorna...
söndag 12 april 2009
Löshoppning på bortaplan
Jag promenerade lite med honom på innergården innan det var dags att hoppa, och då hann vi stöta på både hästar som longerades och som var spända för vagn. Det tog han med ro. Ridhuset reagerade han inte heller på. Solkatterna som blev av fönstrena skyggade han lite för, men inte mer än att han kunde hoppa på ett bra sätt. Mycket nöjd med honom.
Även Alex och hans matte hade hittat ner till Flyinge idag. Superduktig och helt självklar. Inget att anmärka på vad gäller hans hoppning inte.
Alex imponerar på "halvblodsmänniskorna" med sin fina frambensteknik.
torsdag 9 april 2009
Påskhoppning i Vellinge
Hera i dagens andra start.
Dagen till ära gjorde Caramis ägare (och tillika min sambo) mig sällskap. Jag var helt enkelt tvungen att vara på topp från början till slut, men frågan var om Caramis var det? Jo, självklart var hon det. Superfin! Vilken känsla hon gav mig! Hon hoppade mycket väl och hade det där perfekta suget mot hindrena. Felfri i båda klasserna, och inte nog med det, kvalkortet var med även denna gång och fick sin påskrift. Caramis är nu färdigkvalad till ungponnychampionatet i hoppning för femåriga ponnyer som går av stapeln i höst. Härligt!
Stilstudie à la ponny - här tar vi hindrena med luft emellan!
Det här var dagens bästa språng. Underbar känsla.
söndag 29 mars 2009
Det gamla vanliga...
Ett helt gäng var det som skulle få komma ut och rasta sig på banan. Nathalie var här med Alex och Ingrid från Stuteri Sting dök upp och hade med sig sin cob-hingst "Reppe". Han fick inleda eftermiddagen, och det flöt riktigt fint. Reppe har bara löshoppat en gång tidigare och det var när han var här första gången, men det gick som tåget! Fin benteknik! Han har kanske aningen bråttom än så länge men det kommer han att lära sig snabbt med lite rutin.
Next up: Alex. Han fick fortsätta med studsövningarna från förra gången. Det gick bara bra. Klok och försiktig utan att hetsa upp sig (över hindrena kanske ska tilläggas. Stona i hagen säger jag inget om, det får han tala för själv). Riktigt nöjd med honom idag. Det enda "felet" han gjorde var faktiskt att inte vilja bli fångad - vilket aldrig brukar vara ett problem annars. Han tyckte helt enkelt inte att han var färdig för han tog TVÅ extra rundor. Träningsnarkoman?!?! :-)
Sedan var det faktiskt inte mindre än två stycken som intog ridbanan. Totte och Grynet fick göra comeback i löshoppningsringen. Det var ju ett tag sen de fick vara med... Men att de fick vara med idag var inget som vi behövde ångra! Strålande insats. De sprang lydigt åt rätt håll hela tiden, stannade när de skulle och hoppade glatt över det lilla hindret. Härligt att se dem på ett bra underlag. Framför allt tycker jag att Grynet ser ut att ha riktigt taktmässiga och bra gångarter, den som väntar får se...
Han sträcker huvudet framåt, har manken som högsta punkt och frambenen klistrade under magen - inte så illa va?!? :-)
Sist ut var Looki. Hon fick hoppa samma övning som Curre, vilket passade henne mycket bra. Hon höll en bra rytm och gjorde några fina språng.
lördag 28 mars 2009
Första kvalet avklarat
Caramis och jag, efter avslutad felfri runda. Bilden är från i höstas. Idag hade vi ingen fotograf med oss, men vi såg likadana ut idag som då!
onsdag 18 mars 2009
Högås Hebe
Idag skulle Hebe ha fyllt två år. Min allra första uppfödning, Heras första avkomma och hela familjens ögonsten. Aldrig har min lillasyster kommit så fort ur sängen som den morgonen för två år sedan när jag ringde in till huset och fick säga de underbara orden "det står ett föl här!" Hon var elva dagar för tidig och vi hade inte börjat vaka än, men där stod hon och tittade upp på mig. Världens finaste, jag kunde inte tro att det var sant, hon var här. Jag var uppfödare till ett alldeles eget ridponnyföl.
Många känner nog igen sig i känslan, den första är alltid den första.
Olyckor händer, och Hebe var ofta exakt där sakerna hände (inte sällan även orsaken till dem). En spark på skenbenet med en splitterfraktur som resultat blev den sorgliga orsaken till att Hebe fick somna in endast dryga året gammal.
Saknad av oss alla på Högås. Så här minns vi Hebe.
Nyfiken och framåt. Hon var ett riktigt terroristbarn som skulle tugga och pilla på allt!
Ska du fota? Då vill jag vara med!
Våren 2008. Hebe ett år gammal. Jag jobbar för att få en bra bild på min lilla stjärna.