Igår åkte Karro och jag till Trolleholms RF, men inte för att tävla själva, utan för att hälsa på Manthan och hennes ryttare Alice som gjorde sin andra start på tävling!
Manthan är en bedårande varelse - och det vet man ju... Ändå så blir man lite tagen av att träffa henne när det var ett tag sen. Jag kan nästan inte beskriva med ord hur fantastisk hon är! Hon är så vacker, så snäll, så bra, så rar, så pigg, så glad, så BÄST! :-)
Karro och jag var helt tagna. Jag tror att vi använde ordet fantastisk typ tjugo gånger de tio första minutrarna när vi satt i bilen hem igen. En liten dos av Manthan var precis vad vi behövde. Det har varit lite tungt på sistone med mycket läxläsning och en hård, kall vind som gör livet i öppna Skåne aningens stretigare.
Tävlingen gick bra. Jag är full av beundran inför lilla Alice, nio år, på sin andra tävling någonsin, som klarade hela bangången själv (två faser) medan mamma promenerade med Manthan utanför. Hon red perfekt. Följsamt och hela tiden med blicken på vägen och mot nästa hinder. Självklart var de nolla i båda faserna. Dock räckte inte tiden till placering den här gången - de är mycket snabba, men Alice har inte lärt sig taktiken att snäva av vägen i omhoppningen än. Tuff tjej som hon är så vill hon såklart stå högst upp på prispallen... Efter det taktiksnacket vi hade vid fikat gissar jag på att vägarna kommer kortas av en del på nästa tävling... :-)
Framridning
Framridning
Mamma är bästa groom...
Alla fixar, Mantan solar.
På banan - båda två med siktet framåt!
Första hindret avklarat
Hoppning i harmoni
Två nöjda tjejer efter avslutad ritt
Nedvarvning i solen
Kolla in transporten!
Alice och Manthan - ett perfekt ekipage!
Fick nästan en glädjetår i ögat... Fin fina ponny! <3
SvaraRadera