Bruksprovet: Uppsutten hoppning

Mat i magen och några timmar senare så sitter jag här på hotellrummet igen och tittar igenom dagens skörd av bilder från det uppsuttna hopp-provet. Först kändes det inte så mycket att Ken blev struken. Det är sånt som händer när man håller på med hästar. De skadar sig ibland och det går inte att komma ifrån. Men nu när jag tittar på bilderna på de andra ponnysarna från sina ridprov idag så känns det lite mer. Självklart är jag besviken över att Ken inte kunde visa upp sig idag och få en bedömning. Med ett avbrutet bruksprov så kommer man liksom inte till ett ordentligt avslut... Och det är väl i och för sig inte meningen heller. Jag hoppas ju på att han ska fullfölja det i framtiden, med mig eller med någon annan!

Nog om det. Nu tänkte jag ägna inlägget åt de ponnyer som faktiskt hoppade runt banan idag. Fick som vanligt inte med alla på bild, en del av tiden det pågick aktivitet i ridhuset gjorde jag ju i ordning Ken.

Domarnämnden (inklusive sekreterare Maria Fernström) följer ett ekipage inne på banan. 

Det är alltid kul att se flera ponnyer av samma ras i samma ålder i en följd. Då är det lättare att skapa sig en bild av vad som är medelnivå och vad som sticker ut ifrån den. Man kan titta på skillnader och likheter vad gäller både teknik och hoppförmåga, ridbarhet, temperament, storlek och ja... You name it - det man tycker är intressant helt enkelt. Jag tycker att alla de ponnyer jag såg var trevliga individer som hade positiva sidor, sedan är det kanske inte alla jag ser framför mig som avelshingstar, men sportponnyer - absolut.

Först ut var Commudus Arden. Honom såg vi redan förra året, då han också godkändes som treåring. Nu är han tillbaka för att visa upp sina förmågor under ryttare. Så här såg det ut idag:

Nästa ponny in på banan var Värnbergs Miro. Han är i år den enda femåriga hingsten som deltar. En cool kille som har förlorat sitt ena öga. Detta verkade inte bekomma honom ett dugg.

Efter det var det Minos Lambruscos tur. Vid det här laget hade jag förflyttat mig in i sekretariatet för att prata lite med Kajsa (registrator i ASRP) som troget suttit där hela dagen. Det visade sig finnas ett perfekt fönster där inne (ja, i alla fall om man stod på en stol) som man kunde se ut i ridhuset genom.

På väg mot stallet tog jag vägen över läktaren och hann med att se när Top Silvio Hästak travade fram. Jag såg ju inte själv när han hoppade, men jag har hört från andra som satt på läktaren att det såg bra ut. Vi får ta dem på orden eftersom jag inte har det på bild :-).

Ja, jag kanske ska tillägga att det är lite blandat vem som är ryttare på alla bilder. Ibland är det ponnyns egna ryttare och ibland testryttaren. Är det en människa i begie väst så är det testryttaren!

Gäsp, gäsp! Dags att sussa. Imorgon ska jag försöka fånga alla på bild under lösgaloppen! Natti!